En del växter håller sig på sin plats, andra gör det inte. Till den senare gruppen hör nog vår gulbladiga Humle. Tanken var att den skulle klättra snällt på relaxbänkens spaljéer. Men icke sa Nicke! Humlen hade högtflygande planer och nöjde sig inte med att hålla sig på så låg höjd.
Bakom bänken står ett Gullregn eller rättare sagt ett före detta Gullregn, som vi inte hann få ner i våras. Det såg lite trist ut i somras med de döda grenarna, men vi ville inte ge oss på att ta ner trädet för att inte riskera att skada omgivande växter. Bättre då att ta ner det nu på hösten.
Men Humlen tog saken i egna händer och fyllde de döda grenarna med sina vackra, gula blad. Så nu ser det nästan ut som om trädet fått liv igen. Vilken växtkraft den har, Humlen. Trädet är nog 5-6 meter högt, men det bekymrar inte Humlen alls, den klättrar bara på, högre och högre!
Över bänken finns en liten "gjutjärns-krusidull". Den är numera helt övervuxen av Humlen.
Visst är det härligt med växter man inte behöver fjäska för!
Kram Titti
